tisdag 19 oktober 2010

Barnen och framtiden


Jag tänker ibland på att det är nu jag skapar min J & E´s barndom. Alla situationer, dofter, smaker, tonfall, miljöer och stämningar är det jag och R som liksom väljer ut åt dom. Så som jag beter mig nu och framöver kommer att forma dom som människor. Det känns härligt men också väldigt skrämmande. Så lätt att hamna snett och göra fel. Nu är dom fortfarande rätt små men dom ska bli tonåringar och till och med vuxna och fortfarande ska jag vara en klok och trygg person för dom. För att inte tala om levande. Blir jag en gammal stofil som inte hänger med, så kommer dom säkerligen att utesluta mig från så mycket viktigt i deras liv.

Därför har jag på sista tiden tänkt på allt det som jag uppskattar med min mamma och pappa. Dom har sina skrupler men dom är även mycket kloka ska ni veta och lika klok vill jag vara med J&E. Jag vill ha den där förmågan att ställa allt till rätta när mina barn är vilsna.

Jag vill vara en sån förälder som säger att det spelar inte roll om du har gjort något dumt, bara berätta det för mig så lovar jag att inte bli arg. Och ring alltid om du hamnat på dåligheter så kommer jag och hämtar – mycket bättre så än att du ljuger och någonting går illa.
Ni vet när man är mitt uppe i något som känns helt omöjligt att lösa. Det är då jag vill att barnen ringer till mamma, så dom kan få höra att ibland kan det vara helt ok att ge upp. Det kan till och med vara modigt. Man måste inte klara av allt.

Livet handlar ju om att samla på äventyr. Det gjorde jag själv som tonåring och har gjort det många gånger till, det är så viktigt. Att barnen får åka på läger, ha pjamaspartyn eller vad dom nu vill göra. Det kommer att göra dom till starka och erfarna människor. Jag har verkligen fått friheten att pröva mig fram i livet. Jag flyttade hemifrån redan som 15 åring, var med i scouterna mest för att få åka på scoutläger och träffa killar, varit på gymnasiefester fast jag själv gick i högstadiet osv. osv.. Men det härliga är att jag samlade på äventyr.



Jag ska inte längre undra över om jag kommer att vara en klok mamma för J&E utan jag bestämmer mig för att jag kommer att göra allt för att bli det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar